Assetsa

Skapa värde för dina pengar idag

Riskornen på schackbrädet – ränta-på-ränta

ränta-på-ränta, Riskornen på schackbrädet

Det finns en känd historia om en uppfinnare som uppfann brädspelet Schack i Indien och kejsaren av Indien var så imponerad av brädspelet så han sa till uppfinnaren: “Nämn din belöning så ska jag belöna dig”.

Uppfinnaren som också var en matematiker svarade lätt: “Åh kejsare, mina önskningar är enkla. Ge mig ett riskorn på första rutan av schackbrädan, därefter dubblera antalet från föregående ruta för varje ny ruta, dvs. 1,2,4,8… på totalt 64 rutor”.

Kejsaren beviljade hans önskan och var förvånad att mannen endast bad om en så liten önskning – eller så tänkte han. Det skulle han inte ha gjort, det visade sig att denna summa blev 18 446 744 073 709 551 615 st riskorn, dvs. 18 triljoner!

Detta är ett gott exempel på ränta-på-ränta effekten. Även med ett lågt startbelopp på 1 kr, kan tiden få det att växa till enorma mängder. Tyvärr är tid en begränsad resurs, då vi inte lever för evigt och du sparar för att någon gång använda pengarna, men ju tidigare du börjar desto tidigare kan du komma upp i det belopp du vill.

Ifall jag kunde backa tiden skulle jag försökt viskat i mina föräldrars öron när jag föddes att månadsspara i aktier/fonder, men eftersom de kom till Sverige i tidig ålder utan utbildning, hade de inte så mycket kunskap om ekonomi och investeringar, de kunde inte språket så bra och dem öppnade en kinarestaurang tidigt. Detta innebar mycket slit och jag kan säga att de är väldigt duktiga att jobba för pengar, synd att dem inte lärde sig att få pengarna att jobba för dig också.

Ett exempel med Avanzas månadssparande kalkyl med ett startbelopp på 0 kr, ett månadssparande på barnbidraget/studiebidraget på 1050 kr till dagen du fyller 18 år. Och en årlig utveckling på 7 % ger detta 529 123 kr! Vänta inte till imorgon, börja spara idag, det kommer du tjäna på.

2 thoughts on “Riskornen på schackbrädet – ränta-på-ränta

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.